detailinthefabric -

&

2012-11-30 @ 20:27:52 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

I love you, I just love me more.

2012-11-30 @ 20:18:23 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

I don't know whether I should move on or move in, maybe a part of me is fine with never knowing.

Hade helt glömt bort att jag hade den här raringen, min finaste Håkan Hellström autograf så jag bestämde mig för att aldrig någonsin glömma bort den igen, jag har ju faktiskt träffat själva Håkan Hellström det är inget man någonsin borde glömma bort så nu hans autograf är på min vägg.

2012-11-30 @ 20:04:18 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Varför skynda på när tiden är snart här ändå?

Hon ville gråta, hon ville skrika men framför allt ville hon springa fram till honom hålla hårt och aldrig någonsin släppa taget. Han log och hon kunde nästa höra hur hennes hjärta brast. Hur kunde han vara så perfekt? Hon ville ha honom men det var så mycket med att dom skulle bli ihop hon var rädd att hon inte skulle klara det.
Han började gå mot henne och hon började sakta gå mot honom. Tillslut stod dom precis vid varandra, kanske till och med närmare än vad som brukade göra. Han tog hennes hand och fjärilarna i hennes mage var fler än någonsin. Sakta släppte han hennes hand och drog den upp mot hennes ansikte och drog bort ett hårstrå sen drog han henne närmare honom och kysste henne. Hon var tacksam att han höll hans hand på hennes rygg dels för att det var så extremt romantiskt men också för att hon hade inte klarat att stå upp om inte han höll om henne.
Det regnade, dom slutade kyssas tittade istället på varandra och log och nu, nu visste hon att han ville ha henne lika mycket som hon ville ha honom.

2012-11-30 @ 18:36:35 Permalink Texter Kommentarer (0) Trackbacks ()

I'll always forgive you.

"As I live and breathe
You have killed me
You have killed me
Yes, I walk around somehow
But you have killed me
You have killed me

Who am I that I come to be here...?"

You have killed me - Morrissey.

2012-11-28 @ 22:05:18 Permalink Texter Kommentarer (0) Trackbacks ()

So for once in my life let me get what I want, lord knows it would be the first time.

Hon log med tittade ner så snabbt att han var osäker på om hon verkligen log eller inte. Varje gång han stod bredvid henne ändrades allt med henne, hon blev som en osäker 12 åring och han visste inte om det var bra eller dåligt. Han hade bestämt sig för att det skulle bli dom två, han kunde ju inte tänka på något annat då måste det ju vara ödet? Dom var för bra ihop för att det skulle ignoreras. Men det gick inte bra alls, så fort dom kom nära varandra drog hon sig undan och han var tillbaka på ruta ett. Men han var bestämt att han inte skulle ge upp, det hade han gjort förra gången och då hade hon träffat någon annan.

Hon plockade ihop sina böcker och nästan sprang ut till sin cykel och han gick jogga i kapp henne. När hon gick så hon så olycklig ut och dom smala benen såg nästan ut att skaka i regnet. Han funderade på vad han skulle göra, allt hade verkar så glasklart i huvudet men nu kändes det bara töntigt. Men han hade egentligen inget att förlora, det kunde inte bli värre än nu. Han tittade upp mot himlen och viskade tyst "please please please let me get what I want" the Smiths hans favorit band sen harklade han sig och ropade hennes namn högt och hon vände sig om.

2012-11-27 @ 11:27:49 Permalink Texter Kommentarer (0) Trackbacks ()

Two lovers entwined pass me by And heaven knows I'm miserable now.

2012-11-27 @ 11:19:32 Permalink Inspiration Kommentarer (0) Trackbacks ()

jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här.

Hon drog efter andan, kanske skulle all smärta försvinna om hon bara riktade tankarna mot något annat i sekund. Men det gick inte. Det blev som en slags smärta i bröstet varje gång han stod nära henne, kanske var det för att hon hade ätit eller sovit dåligt och var trött eller så var det för att han alltid lyckades lukta så mysigt. Han var där och omöjlig att låtsas som något annat. Fastän dagar gick, veckorna gick och hon hoppades ett en dag kanske skulle hon glömma honom. Hon skulle få ro. Men det funkade inte riktigt så, hennes hjärta hade bestämt sig för vem dom ville ha och det gick inte att missa vem.

Hon höjde musiken i hörlurarna och allt Melissa Horn sjöng stämde till punkt och prickar "när man släcker en ångest tänds en annan" För även om han skulle falla för henne som hon hade fallit för honom var det omöjligt. Denna världen var inte gjord för dom. Men hon ville ha honom, så obeskrlivligt mycket.

Klasskompisarna hade märkt, hon hade fått så många frågor om hon verkligen var säker på att det inte var något mellan dom. Och även fast hon ville inget hellre än att skrika ja rakt ut så höll hon igen skrattade och sa va vi två nej aldrig. Det enda hon undrade var om han kände samma sak, som om det skulle förändra något.

Jeansshorts och låga convers var en dålig idé en regning dag som denna men det var iallafall snyggt hon ville att han skulle springa ikapp henne och kyssa henne i regnet tills hon inte kunde stå upp längre. Men inget hände. Hon gick mot sin cykel och fortsätte lyssna på Melissa Horn, tills någon ropade hennes namn och hennes hjärta stannade.

2012-11-26 @ 21:10:16 Permalink Texter Kommentarer (0) Trackbacks ()

jag försöker men jag förlorar varje gång.

2012-11-26 @ 20:56:33 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

du fick för stor del av mitt liv jag kunde inte andas till slut.

Nu har jag gjort klart Wreck This Journal, det är ångestfyllt när jag tejpar igen den för att skicka den till mig själv senare. Det har varit ett sant nöje. För er som inte vet är Wreck This Journal en typ av pysselbok för tonårningar där man ska göra allt från att duscha med boken till att sova med den. Jag har älskat varje sekund med den och nu ska jag njuta av fortsättningen, how to be an explorer of the world.

2012-11-26 @ 20:53:34 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()