detailinthefabric

idag är en sån där dag då inget känns riktigt rätt, det känns som kroppen är i osynk mot omvärlden och hur man än försöker hinner man verkligen inte med.

Jag tröstar mig själv med det finaste jag vet, lyssnar på killarna som får mig att må som om jag kunde göra allt jag någonsin drömt om, smsar med tjejerna som verkligen vet vad det innebär att vara en vän och dricker glögg för att det är trots allt jul snart. Njuter av faktumet av att imorgon har jag sovmorgon och att jag har min träning (torsdagar är veckans bästa träning) efter torsdags träningarna har jag svårt att gå till bussen, svårt att smsa enbart för att min kropp skakar av utmattning. Det är äkta träningsglädje och blir någonslags motvation till mörka dagar. Man ska träna för att känna utmattningen, träna för att känna att man faktiskt verkligen har tränat. Med varje mm av ens kropp, Låter alla dom tankarna lysa upp min något mörka dag, för att det finns alltid solsken även om det låter löjligt. För övrigt kan jag inte vara lyckligare över all snö, jag längtar ut i skidspåret så mycket att det värker i min kropp. Hoppas att ni har det fint.