One day baby.
sväljer dina lögner mest för att få känna något.
You loved me, and at first, it was an unrequited love. But once I allowed myself to, I loved you back. I became vulnerable as you forced yourself into my mind, creeping into my privacy, making my thoughts more accessible and my soul less exclusive. By doing this, you tore down my wall. I was fully open to you, making myself an easy target for heartbreak. I was scared and you knew this, but you made a promise and I trusted you. And it felt good to trust someone.
So, though I never thought I would, I let myself fall. We lived and laughed and loved together. We grew too close but enjoyed it, embraced our romantic friendship. Things changed, but we remained. The physical distance between us grew, though our love seemed stronger than ever. At least to me it did.
It came out of nowhere and within seconds I felt lower than I ever had. I was embarrassed that I was misled by you. That I, of all people, fell for it, didn’t even guess that our bond was disintegrating. You had successfully fooled me. I was so ashamed at how affected I was by you, this stranger that used to be my love. It felt as though I was suffocating and suffering from a blow to the stomach all at the same time. I thought that feeling was made up by Hollywood screenwriters who felt the need to make the portrayal of a relationship as dramatic as possible, but it was all too real: the weak, trembling knees and the need to collapse in tears and curl into a ball, trying to prevent anyone else from getting in.
The thing I feared most, the thing that I promised to my former independent, strong self had happened: my heart had been broken.
You are enjoying your life now, which on the surface kills me because I want you to regret your decision. But, deep within my core, I am glad for you. I don’t like either of these feelings. I do not want someone who deeply hurt me to have my happiness, and I especially do not want them to have my anger. I wish I merely did not care, for indifference is stronger than hatred. Anyone who is trying to figure out how to behave around a former love will most likely understand what I mean by that, that indifference is stronger.
I am no longer in love with you, yet you still have my heart. I am trying to get it back, and it’s so frustrating because you don’t even want it. Maybe what’s keeping it with you is that fact that you have a power that no other will ever possess: you were my first love.
But you will not be my last. I refuse to be forever broken. I strive to love like I’ve never been hurt, and I vow to let go of what hurts in order to make room for what feels good. I’m so sad that such a fun, simple, beautiful relationship has ended completely with no remains of a friendship whatsoever, but I must let go. It will take time, and I am prepared for that. But I must admit, I cannot wait for the day when I wake up and am able to say that I did not think of you once the day before. It is in that moment when I will consider myself healed.
So, though I never thought I would, I let myself fall. We lived and laughed and loved together. We grew too close but enjoyed it, embraced our romantic friendship. Things changed, but we remained. The physical distance between us grew, though our love seemed stronger than ever. At least to me it did.
It came out of nowhere and within seconds I felt lower than I ever had. I was embarrassed that I was misled by you. That I, of all people, fell for it, didn’t even guess that our bond was disintegrating. You had successfully fooled me. I was so ashamed at how affected I was by you, this stranger that used to be my love. It felt as though I was suffocating and suffering from a blow to the stomach all at the same time. I thought that feeling was made up by Hollywood screenwriters who felt the need to make the portrayal of a relationship as dramatic as possible, but it was all too real: the weak, trembling knees and the need to collapse in tears and curl into a ball, trying to prevent anyone else from getting in.
The thing I feared most, the thing that I promised to my former independent, strong self had happened: my heart had been broken.
You are enjoying your life now, which on the surface kills me because I want you to regret your decision. But, deep within my core, I am glad for you. I don’t like either of these feelings. I do not want someone who deeply hurt me to have my happiness, and I especially do not want them to have my anger. I wish I merely did not care, for indifference is stronger than hatred. Anyone who is trying to figure out how to behave around a former love will most likely understand what I mean by that, that indifference is stronger.
I am no longer in love with you, yet you still have my heart. I am trying to get it back, and it’s so frustrating because you don’t even want it. Maybe what’s keeping it with you is that fact that you have a power that no other will ever possess: you were my first love.
But you will not be my last. I refuse to be forever broken. I strive to love like I’ve never been hurt, and I vow to let go of what hurts in order to make room for what feels good. I’m so sad that such a fun, simple, beautiful relationship has ended completely with no remains of a friendship whatsoever, but I must let go. It will take time, and I am prepared for that. But I must admit, I cannot wait for the day when I wake up and am able to say that I did not think of you once the day before. It is in that moment when I will consider myself healed.
Från en av mina favorit bloggar, lelove
it's lovestory baby just say yes.
I just set them up to knock them down.
and we looked at each others lips like we were about to kiss.
oh boy you make feel like oh boy you make me feel like no boy can make me feel like you.
Varje gång när jag har en dålig dag har jag en liten räddare i nöden. Något som lyser upp lite extra, eller när det känns otroligt segt att gå upp och gå till skolan så dricker jag alltid o'boy. Det är något med att dricka choklad som gör att hela världen blir till en bättre plats.
your friends look good but you look better.
Först är det mina coola byxor från H&M som jag älskar så mycket, men jag har fyndat! Har hittat ett par supersnygga svart (GLITTRIGA!!) jeans. Glitter är min nya grej, tycker att det är så snyggt. Glitterbyxorna är från H&M dom med och är underbara.
Blue jeans - Lana Del Ray
Blue jeans, White shirt
Walked into the room you know you made my eyes burn
It was like James Dean, for sure
You so fresh to death & sick as ca-cancer
You were sorta punk rock, I grew up on hip hop
But you fit me better than my favorite sweater, and I know
That love is mean, and love hurts
But I still remember that day we met in December, oh baby!
They don’t know about the things we do, they don’t know about the I love you’s but I bet you if they only knew they will just be jealous of us.
lately I have been going crazy, so I'm coming back for you.
Finn ett fel.
I lay awake just to convince myself, this wasn't just a dream.
feel the rain on your skin, no one else can feel it for you.
I'm fool now that is over, can you guess my name?
Everything is going wrong but we are so happy.
Min underbara klänning som hängde med på nyår. Hade en underbar kväll, världens bästa början på året. Det blir bara bättre från och med nu. Fast Marcus Hellner inte vann Tour de ski.
Don't want to end up a cartoon in a cartoon graveyard.
Gjorde den första tavlan för kanske ett år sen (??) men har länge längtat efter en tavla med ett citat från en Lady Gaga låt. Så nu äntligen bestämde jag mig för att så ska det bli, Lady Gaga tavlan ska bli verklighet. Det svåraste var helt ärligt att bestäma vilken låt och vad jag skulle skriva, valde tillslut låten Edge of Glory och skrev Put on your shades cause I'll be dancing. Älskar låten och älskar citatet, tycker den passar klockrent in i mitt rum.
waiting on someone to tell me it's my turn to decide.
mitt nya glittriga mobilskal och plånbok från Gina som är hur snyggt som helst. Kan lysa upp vilken grå dag som helst!
they will name a city after us and later say it's all our fault
baby I don't care no more, I know this for sure, I'm walking out that door.
2013, tvåtusentretton.
Detta är året då jag ska (förhoppningsvis) ta körkort, jag ska fylla 18år, jag ska åka till Frankrike, jag ska se One Direction, jag ska se Bruce Springsteen, jag ska springa Göteborgsvarvet, jag ska ha en hel axel, jag ska börja trean på gymnasiet, jag ska bli solbränd, jag ska besöka Stella McCartney butiken som ska öppna i Stockholm, jag ska skratta, jag ska gråta, jag ska (förhoppningsvis) ta alla mina personliga rekord tider på kanottävlingar, jag ska åka på roadtrips, jag ska vara lycklig, jag ska bada, jag ska paddla, jag ska springa snabbare än någonsin, jag ska sjunga, jag ska dansa, jag ska simma, jag ska umgås med mina otroligt bra vänner.
Jag tror verkligen på "nytt år, nya möjligheter" för det är sant, det här året kommer du få möjligheter som du inte själv trodde var möjligt.
Sen vill jag bara skriva en annan jätteviktig sak, snälla snälla snälla skit i nyårslöften om att jag ska göra 10 situps varje dag, jag ska äta enbart nyttiga saker, jag ska tappa vikt. Att göra det enbart för att bli snygg är galet, DU ÄR JU REDAN SNYGG. Att säga att man gör det för att bli lycklig är också galet, jag är mycket gladare när jag har ätit världens största oreomuffins än när jag har gjort 10 situps.Att man är vad man själv ser som smal, garanterar ingen lycka, gör istället något du vet att du blir lycklig av. Det är jätteviktigt att tänka på varför man gör vissa saker. Att hålla på och bry sig för mycker om sin vikt och hur man ser ut är dumt. Lär dig istället att älska den kroppen du har, den är perfekt som den är.
she has got you high and you don't even know yet.
Egentligen spelade det ju ingen roll om hon pratade med honom eller inte. Hon var inte dum, hon skulle inte falla mer för honom enbart om dom pratade en gång. Fast sen insåg hon en sak, vad skulle dom ens prata om?
- Vi har absolut inget gemensamt, varför ska vi ens prata? Sa hon och tittade på honom. Han log och sa
- Jag kan få ditt hjärta att slå snabbare än du trodde var möjligt, vi kan prata om det. Sa han och tittade tillbaka på henne och flinade. Hon skrattade och i en sekund var hon livrädd att han visste hur sant det faktiskt var. Men hon förstod att han hade absolut ingen aning om vilken fullträff det han nyss sa var.
- Saker som får mitt hjärta att slå snabbare än möjligt är inte du, men det är The Smiths, Marc Jacobs, när man lyckas ta en perfekt bild, just dance, träna, Lady Gaga och sist men absolut inte minst Kobe Brynt ingen kan få mitt hjärta att slå som honom.
- Visste du att det är enbart tjejer som har fått sina hjärtan krossade som faller för kändisar, för att dom vet att dom inte kan bli sårade? Men att du gillar The Smiths är imponerande, jag trodde inte så högt om dig. sa han och flinade, återigen.
Hon log bara som svar och visste nog egentligen att han hade rätt. Men å andra sidan spelade det ingen roll, för Kobe Brynt skulle aldrig krossa henne som han skulle göra. Hon blev plötsligt väldigt intresserad av att veta mer om hans The Smiths kärlek, gillade han dom verkligen? Hon hade ingen kompis som älskade The Smiths som hon så det blev nästan som myror i hela kroppen och hon hade en galet stort behov att diskutera vilken låt som var bäst och vad tyckte han om att Morrissey sjunger solo, tyckte han att det lät precis som The Smiths?
Dom gick i tystnad och hon ångrade grovt valet av skorna, vans kändes som en lysande idé klockan sju men nu när klockan var två mitt i natten och iskallt ute var vans otroligt dumt. Efter vad som kändes som en evighets tystand vände han sig mot henne och sa
- Vad tycker du om att Morrissey sjunger solo, tycker du att det låter precis som The Smiths?
Hon trodde att det var helt omöjligt men hon hade fallit mer för honom.
