http://open.spotify.com/track/1VxrYvOkWTCRs7Ikx2IsCN


En vecka sedan, ja det var bra längesen. Jag minns knappt vad jag skrev om sist, något som var relevant just då.
Under den här veckan, som har känt betydligt mycket längre än så. Så har jag såklart saknat er, men det har hänt något med mig, något allvarligt är det väl egenligen inte, kanske beroende på vem du frågar. Men jag har blivit förtrollad, jag har fallit, jag har fått en infection om man säger så.
Screw bieber fever I have one direction infection.

Jag har gått på en rejäl kändis crush. One direction är bandet som får mig stum och knäsvag. Förutom dessa (galet) snygga killar så har dom låtar som får en säga aaw eller bara jag håller med. Det är långt ifrån Håkan Hellström, det är så långt ifrån mig så att jag blir lite tokig, men det spelar ingen roll. Jag är en one directioner. Jag älskar dom.
Jag vet inte men det är något med dessa killar som man kan reletera till, som om dom gick på skolan. Som om dom bodde bredvid mig, som om dom inte var "superstars". Dom verkar ha så himla roligt med varandra, fast dom inte ens valde att starta ett band själva. Jag är nog på gräns till galen och chockas alltid över hur tokig jag faktiskt är i dom. Men kanske är detta ingen chock, jag verkar inte vara den enda. Tittar man på instagram så är jag långt ifrån den enda med en stor fet crush på Liam Payne.

Jag ska försöka att återkomma snart till er med massor med bilder, jag hoppas att ni är ute och lever livet, jag hoppas att ni är lika tokiga i One Direction som jag är, jag hoppas att ni längtar lika mycket tills dom kommer till Sverige som jag.
Nu ska jag gå och dricka upp mitt te, chockas alltid över hur fort det går från superduper jag bränner tungan varmt till jaha nu blev det iste.

Puss på er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0