come on up for the rising.

 
Idag för elva år sedan stod hela världen i chock. Jag minns det, vilket egentligen är udda för jag var så liten. Men jag kommer ihåg tv sändningarna men framför allt rädslan.
 
När jag idag traskade hem från bussen började det regna och jag blev nästan lite nöjd. Jag knappade snabbt in en av mina favorit The Kooks låtar och kände att det ändå var ganska fint. Det var som om himlen grät. Den vet vad som hände för elva år sedan och nu gråter den med oss och för alla som förlorade en person. Jag skrev på min Facebook, never forget. Kanske lite klyschigt men nödvändigt. 11 september är inte vilken dag som helst och det tycker jag att hela världen borde ha koll på.
 
Idag tänker jag på alla som förlorade sitt liv eller någon dom älskade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0